Julstängt på chatten

Hej alla chattare!
Chatten är tyvärr stängd under mellandagarna och första veckan i Januari, för att därefter hålla öppet som vanligt! Välkommen åter!

PS. Har ni frågor så då maila gärna till; trosaelevhalsa@gmail.com
så svarar vi så fort vi kan!

Ha det gott!

Bråk i familjen

Som barn eller ungdom så kan man ibland tyvärr uppleva att föräldrar bråkar. Man kan höra när de bråkar eller så kanske man på olika andra sätt ser att de inte är sams längre. Då börjar man känna en massa jobbiga saker som till exempel att; bli jättearg på föräldrarna för att de måste bråka, bli rädd för att de ska skiljas eller att bli orolig för att de aldrig mer kan bli vänner.

Som barn kanske man då funderar mycket på hur man kan göra för att föräldrarna kan bli sams igen. Man kan till och med även funderar på om det kanske är ens eget fel att föräldrarna bråkar. Dock är det aldrig ett barns fel att vuxna inte kan vara sams. Det är inte heller barnets uppgift att göra så att föräldrarna blir sams. Och ibland kan faktiskt vissa inte bli sams heller förrän efter de har skiljt sig, eller flyttat ifrån varandra, tyvärr!

Något som är viktigt att komma ihåg är att föräldrarna kanske dumt nog i inte alltid tänker på hur jobbigt det är för ett barn att behöva höra sina föräldrar bråka. Orsaken kan vara att båda föräldrarna bara tänker på bråket när de bråkar. Då kan det vara en bra ide att påminna de vuxna om att det känns jättejobbigt att behöva lyssna på allt bråk och att barn faktiskt inte ska behöva höra bråken. Det är alltså viktigt att prata med de vuxna och låta de veta hur jobbigt det känns inuti när de bråkar.

Om de vuxna ändå fortsätter att bråka så att barnet hör kan det vara bra att prata med någon annan vuxen om det, för då kan man börja må lite bättre faktiskt! Man kan exempelvis prata med psykologen på skolan, kuratorn, skolsköterskan eller varför inte läraren.

Ett barn ska dessutom aldrig behöva vara på någon av sina föräldrars sida. Som barn har man rätt att tycka om båda föräldrarna lika mycket, och inte behöva tycka illa om någon bara för att en förälder vill det.


Ett barn ska aldrig behöva:
-göra så att de vuxna håller sams, de ska de själva kunna göra.
-tro att det är barnets eget fel att de vuxna bråkar, det är aldrig barnets fel.
-hålla tyst om hur jobbigt det är att behöva höra på föräldrarnas bråk, det ska man istället berätta så fort som möjligt.
-välja sida, barnet har alltid rätt att tycka om båda föräldrarna precis lika mycket.

Ha det bra till nästa gång!
John, en av era skolpsykologer

Hur bygger man upp ett bra självförtroende?

Klankar du alltid ner på dig själv? Eller känner att du har tappat ditt självförtroende? Det är du inte ensam om. Många ungdomar känner på samma sätt.

Ibland kan det hända att självförtroende kommer och går beroende på vilken situation du är i. Kanske är du väldigt pratglad och utåt utanför skolan men väldigt blyg i klassrummet. Detta är helt normalt. Skolan och klassen är ju fylld med massor av elever och då kan det vara svårt att säga sitt och ta för sig.

Alla har vi en bild av hur man skulle vilja vara som person. Kanske känner ni igen det här: ” Jag önskar att jag skulle vara lika modig som Marcus i klassen som alltid vågar säga vad han tycker.” eller ”jag skulle också vilja vara en sån som inte bryr sig om vad andra tänker”.

Om ni märker att ni har såna önsketankar, när ni skulle vilja vara på ett visst sätt eller ha en viss egenskap, träna på att bete er och agera som om ni redan hade den egenskapen. Till exempel hur agerar en person som känner sig modig? Kanske kan man prova att sträcka på sig mera och gå mer rakryggad. Kanske kan man prova att ställa en fråga i klassen alldeles i början av lektionen för att visa att man är modig.

I början kommer det säkert kännas lite konstigt och läskigt att agera på dessa sätt. Men fortsätt att repetera beteendena så ska ni se att det kommer bli allt naturligare. Sakta men säkert kommer erat självförtroende att öka.

Ta hand om er tills vidare!

Mvh chen, en av era skolpsykologer i Trosa

Till dig som är rädd inför för att prata inför andra (talängslan del 2)

V har märkt att många elever i Trosa känner rädsla inför att prata inför andra i skolan. Därför fortsätter vi att ge ut information gällande talängslan här på bloggen.
Här är ytterligare en bra länk till psykologiska tips om hur man kan lära sig att hantera rädslan att tala inför folk.

Sprid gärna ut till era kompisar om att elevhälsobloggen finns så kanske de också kan få hjälp med rädslor och annat som de kanske undrar över!!

Svårigheter är till för att övervinnas!
Hörs snart igen!

http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=315&talradsla

Återigen trubbel med stödchatten. Vi är ledsna för detta.

Hej alla chattare! Tyvärr har vår tjänst med stödchatten krånglat under onsdagen vilket gjort att stödchatten inte kunnat vara öppen som vanligt. Därför har vi extra öppet imorgon 30/11 kl.19-20. Öppet som vanligt nästa vecka!

Till dig som är rädd för att tala inför folk (har talängslan)

De allra flesta tycker det är jobbigt att hålla tal eller föredrag inför publik. Och för vissa blir det extremt jobbigt. Ofta vill man visa att man är en duktig talare som klarar uppgiften galant utan att bli nervös. Men istället blir man jättenervös och tycker då att man inte alls klarat av uppgiften på ett bra sätt och att man gjort bort sig. Men man måste tänka efter;

- blir det verkligen SÅ katastrofalt om man är nervös och pratar fort och hackigt exempelvis?
- måste det vara FÖRFÄRLIGT om man inte klarar av att göra ett föredrag på det sättet som man vill göra det?
- Kommer man VERKLIGEN bli sedd som konstig, pinsam eller något annat bara för att man varit nervös vid ett föredrag, precis som alla andra?

Svaret på alla dessa frågor är ofta mindre katastrofala än man egentligen tror. Eftersom man själv oftast har höga krav på sig att verka lugn, trygg och ha bra självförtroende samt att klara av alla uppgifter super bra, kan det ibland vara svårt att acceptera att man också är en människa som blir nervös i olika sammanhang (som tex när man ska hålla föredrag).

I psykologisk forskning har man sett att det bästa sättet att ta ner sin talängslan är att göra det så många gånger så att man tillslut vänjer sig. Detta innebär att man måste göra det man minst av allt vill göra, om och om igen. För om man gör det kommer hjärnan gradvis att vänja sig vid att inget superkatastrofalt egentligen händer om man nu verkar vara lite nervös och kanske pratar fort och hackigt.

Här finns en länk till en hemsida där det finns filmer och intervjuer med tips och tricks från andra som också har haft svårt att tala inför folk och som klarat av det på ett bra sätt. Här finns också viktigt och bra material och filmer om hur man på olika sätt kan hantera sin talängslan.

http://www.ur.se/Tema/Retorik-ratt-att-tala-vett-att-lyssna/Talangslan

Ha det bra så länge. Och kom ihåg att svårigheter är till för att övervinnas!

Film; Experten talar om vad ångest egentligen är.

Ångest betyder att man känner stark rädsla. Den som är jätterädd för ormar och får hålla i en orm kommer att känna ångest. Den som är väldigt rädd för spindlar och får hålla i en spindel kommer att känna ångest. Man kan alltså känna ångest för allt möjligt som man kan vara rädd för. Vanliga exempel är hissar, höga höjder, att prata inför klassen, råttor, getingar/insekter och berg och dalbanor.

Men ångest är i sig faktiskt inget farligt. Ibland kan vissa känna så stark ångest att man ibland kan tro att man håller på att bli galen eller att man är sjuk i huvudet eller ska dö. Men det man ofta då har glömt bort är att känslan kommer från ångesten och ångesten i sig inte alls är farlig.

Här är experten och psykologen Sara Widen som förklarar mer!

Anticoachen is back!

Här är ett nytt ironiskt recept från anticoachen för hur man kan göra för att..tja, må sämre (för den som vill det:-) Håll till godo!

Ändrade öppettider för stödchatten

OBS!Ändrade öppettider för stödchatten!
Onsdagar:1645-1745
Torsdagar:20-21

Välkomna!

Att vara vid god psykisk hälsa = att man mår bra hela tiden???!!!!

Det är inte ovanligt att man får höra att det är viktigt att ta hand om sin hälsa och då syftar man oftast på den fysiska delen. Ni vet. Att äta rätt, träna regelbundet och se till att dricka massa vatten.

Det är däremot inte lika vanligt att man pratar om människors psykiska hälsa. Med den psykiska hälsan menas hur man uppfattar och ser på sig själv och ens liv. Upplevs livet som meningsfullt? Känns det som att man kan utnyttja sina styrkor till max? Känner man sig delaktig i samhället?

Världshälsoorganisationen, WHO, förklarar begreppet hälsa som att:
”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och icke enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet.” Den förklaringen har på senare tid fått mycket kritik. Är det ens möjligt att hela tiden vara i ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”? Kan man verkligen må bra hela tiden?

Ni kan säkert känna igen er i att vissa dagar eller perioder känner man sig glad och upprymd över något medan andra dagar känner man sig ledsen och låg över något annat. Vi skulle säga att det är fullständigt friskt och normalt att känna så.

Däremot om man har känt sig låg under en längre period och det påverkar skolgången, fritiden eller familje- och kompisrelationerna på ett negativt sätt så är det klokt att ta hjälp av någon för detta. Det kan vara din kurator eller psykolog i skolan, dina föräldrar, syskon, släktingar eller kompisar. Vänd er till någon som ni känner er trygga med.

Slut för denna gång. Vi hörez snart igen. Till dess ta hand om er!

Hur ska du göra för att inte må bra? Titta på den här (förstås ironiska) filmen från "Anticoachen" så vet du!:-)

Stödchattstrassel

Tyvärr så har stödchatten trasslat litegrann denna vecka för alla er som chattat med oss. Vi är ledsna för det, men det har blivit löst nu så nästa vecka kommer chatten att funka utan trassel ,dvs inga väntetider. Välkomna! MvH/Elevhälsan i Trosa

Vad är självkänsla och hur får man bättre självkänsla?

Självkänsla är något som är viktigt för ens psykiska välmående, men vad är det egentligen? Och hur får man bättre självkänsla? Här är en video från psykologen och experten Sara Widen som förklarar mer:

Frågor och svar på myter om terapi/stödsamtal hos psykolog eller kurator

Fråga:Är man inte galen, onormal eller knäpp om man söker hjälp för psykiska problem?

Svar: Att gå till en psykolog, kurator eller någon annan för att prata om psykiska problem innebär inte att man är svag, knäpp, tokig, galen eller "psycho". Tvärtom, att ta hand om sig på detta sätt är något av det mest klartänkta, modigaste och sunda beslut man kan göra. Uppfattningen, att man skulle vara svag för att man går till en tex psykolog (som ofta många killar har) är helt fel. Tvärtom, om man är rädd för något, tex visa sig svag, och man ändå gör det som man är rädd för, är man logiskt nog mycket starkare och modigare än då man inte gör det man är rädd för (exemplevis att söka hjälp). Därför finns det en paradox att söka hjälp - att vara stark kan faktiskt vara att söka hjälp många gånger. Många kanske också tänker att ”jag ska klara av att lösa problemen själv!”. Ibland kan man göra det och ofta löser det sig även med tiden. Men då ska man komma ihåg att man kanske ”slösat” tid på att må dåligt istället för att må bra om man sökt hjälp i första taget. På detta sätt är det också väldigt smart att söka hjälp för psykiska problem. Man ska dessutom komma ihåg att det är svårt att få en bra uppfattning om sig själv och sitt eget psyke så att man kan lösa upp de knutar som finns. En te.x psykolog ser istället problemet utifrån ett ”helikopterperspektiv” och ser lättare vad som kan och behöver göras för att lösa upp det psykiska knutarna. Dessutom har man kanske inte själv den utbildningen och kunskapen som behövs för att lösa sina egna psykiska problem. uppfattningen, att vara onormal om man söker hjälp för psykiska problem är också helt fel. För det första är det egentligen ganska onormalt att vara glad hela tiden, då livet tyvärr inte alltid är positivt. Dessutom så är det så att alla människor tänker och tänker man så kan man också börja tänka negativt. På detta sätt kan man fastna i att lägga uppmärksamheten på sina egna negativa tankar. Vad är förresten att vara normal? Är det bara att känna positiva känslor? Om det skulle vara det så skulle halva människans känsloliv vara borta, för en stor del av känslorna hos människa är att även kunna känna sorg, ledsamhet, ångest och oro. Så att söka hjälp för psykiska problem betyder inte att man är svag, psycho, knäpp, konstig, onormal eller galen. Tvärtom så är man då stark, modig, sund, klartänkt och smart om man gör det!

Fakta om ångest (och varför det är ofarligt)

Att kunna känna ångest är en grundläggande del i människans överlevnadsmekanismer. Men hur kan något så otrevligt och jobbigt som ångest samtidigt vara till gagn för människan?

Ångestens funktion är att sätta kroppen i ett alarmläge, så att kroppen blir snabbare, starkare och hjärnans koncentrationsförmåga och reaktionsförmågan är på topp. Kroppsliga reaktioner är; hjärtat klappar snabbare, blodtrycket höjs, man kan bli yr och börja andas snabbare och ytligare. Man blir dessutom rädd och extra vaksam på eventuella hot. När detta alarmläge behövs finns alltså ett riktigt ett påhittat hot närvarande som man behöver extra kraft att fly ifrån. På stenåldern kanske det var att fly från sabeltandade tigrar och andra farliga djur. Nuförtiden behöver vi inte fly från farliga djur, men det finns andra saker som hotar, exempelvis att misslyckas på något sätt, att vara rädd för att inte passa in, att bli mobbad, att vara rädd för att bli sjuk, att vara rädd för att något ska hända ens familj eller vänner eller andra saker. Skillnaden mot att fly från ett farligt djur, som det kanske var på stenåldern, är att vi inte kan fly ifrån många av farorna som finns idag. Vi kan helt enkelt inte ta bort ångesten lätt genom att förflytta oss från det som skapar hotet, utan vi löper större risk att komma tillbaka till de hotande situationerna om och om igen. Ofta är också farorna idag inte saker och ting utanför oss, utan sådant som är innanför oss, exempelvis rädsla för att misslyckas, att vara rädd att ingen vill vara med en, att vara rädd för att något dåligt ska hända en. Kort så finns många av farorna idag endast i tankens värld.

Att känna ångest är alltså otroligt nog något som egentligen är bra för oss, om det finns verkliga faror, men dåligt för oss om det finns påhittade faror, för att påhittade faror är svårare att fly ifrån.

Ofta är ångestens kroppsliga reaktioner såna som man blir rädd för vilket gör att man får ännu mer ångest; när hjärtat slår snabbare, kanske man blir rädd och tänker "hjälp nu är det något fel på mitt hjärta" eller "nu är jag yr och så där konstig i huvudet - hjälp tänk om jag blir galen". På så sätt uppstår dåliga cirklar; först får man ångest och sedan blir man rädd igen för de som ångesten gör i kroppen(ex;hjärtat slår snabbare, yrsel, konstig i huvudet osv). Extra dåliga cirklar är när man är oroad över att få de kroppsliga och mentala reaktioner som ångesten ger. Då kanske man hela tiden är vaksam på tex hjärtat, och vid minsta upplevda konstighet tror man att det finns ett hot (ex; nu är det fel på hjärtat). Detta ger i sin tur ångest vilket på riktigt sätter igång hjärtat varpå det är ännu lättare att tro att "oj, det är verkligen fel på mitt hjärta).

Det finns olika sätt man kan lida av ångest. Ett exempel är panikångest, där man kan vara rädd för den påhittade faran att vara på väg att dö (hjärtat slår konstigt, bli sjuk, osv), att bli galen eller att göra något tokigt. Ofta söker man då efter hotet hela tiden som tillexempel ;"oj där slog hjärtat konstigt - kan det vara fel på mitt hjärta"?, "ov vilken konstig tanke jag fick - är jag påväg att bli galen?", eller "tänk om jag skulle svimma nu - känner jag mig inte lite svimfärdig?". Ett annat exepmel på hur man kan lida av ångest är att vara rädd i sociala situationer (social fobi). Här är det påhittade hotet att andra tycker man är konstig, knäpp, tråkig, dålig, otrevlig eller på andra sätt negativ. Här söker man, eller tror sig hittat hot som; "oj, han kollade på mig konstigt - han tycker nog att jag är konstig", "om jag inte är trevlig så tycker ingen om mig",eller "alla tycker nog att jag är skum för att jag inte vågar prata med dom".

Ångest kan alla människor känna och en viss typ av ångestproblem finns hos alla. Dessa besvär brukar kunna gå i vågor och vanligen brukar man kunna hantera detta själv. När man dock lider ordentligt av sin ångest och inte kan göra sånt som man förut gjort pga av den brukar man behöva hjälp för att komma ur de onda cirklarna.
Statistikt sett är ångestproblem vanliga i sverige, man brukar beräkna att 200.000 just nu har dessa problem. Ångest kan ibland även uppträda tillsammans med depression, men då kanske det egentliga problemet är depression istället för ångest.

Det är viktigt att tänka att man inte är galen, knäpp eller tokig bara för att man har ångest, utan att detta är ett vanligt problem som verkligen kan drabba alla människor i alla åldrar och i alla samhällklasser överallt på jorden.

Väldigt bra behandlingar för ångest finns. Exempelvis kbt har väldigt god effekt på ångestproblem. Man brukar räkna med att ca 80% av de som fått kbt mot ångest blir märkbart förbättrade.

Eftersom bra behandlingsmetoder finns mot ångest är det viktigt att våga söka hjälp - kom ihåg, att ha ångestproblem betyder inte att man är knäpp eller galen, att gå till en psykolog eller en terapeut betyder heller inte att man är knäpp eller galen. Tvärtom gör man det bästa för en själv - blir av med problemen, vilket är det smartaste man kan göra.

Fakta om depression

Depression tror man, har funnits så länge människan funnits i olika former. I olika kulturer ses depression lite olika i(exempelvis Kina så är depression främst något som innebär kroppslig trötthet, medan det här i väst ses som om ett inre, mentalt obehag) men det gemensamma är ett hämmande som innebär ett lidande
Statistiskt sett är depression väldigt vanligt, i Sverige så beräknas det faktisk vara så att hela 30% av alla kvinnor och 12% av alla män måste söka vård någon gång i livet pga depression. Dessutom måste man ta dessa siffror mend en nypa salt eftersom många fortfarande inte vill söka hjälp för den här typen av obehag. Och det är synd för bra vård finns det att få - om man söker vård för depression blir nästan 9 av 10 botade.

Vad är räknas som depression och hur vet man att man har det?
Ofta räknar man in många saker som symptom, inte bara att att man på något sätt mår dåligt. Symptomen i en depression kan vara:

-Nedstämdhet
-Brist på glädje och minskat intresse för det man brukar tycka om att göra
-Aggressivitet och lättretlighet
Man kan bli aggressiv och lättretlig (något som är vanligare bland män än bland kvinnor).
-Koncentrationssvårigheter och oförmåga att ta itu med vardagliga sysslor.
-Svårighet att känna känslor och likgiltighet.
-Känslor av otillräcklighet och misslyckande
Man ser allt i svart och nedvärderar sig själv och sin förmåga både när det gäller skolan och relationer. Man grubblar över eventuella misslyckanden och förebrår sig själv.
-Minskad livslust och självmordstankar
Det är vanligt att allt känns hopplöst och att man har tankar på döden och funderar på självmord.

Något som är viktigt att komma ihåg är att depression innebär ett onödigt lidande sålänge man förmår sig att söka vård för detta. Därför är det viktigt att söka hjälp, även om det tar emot. Man ska komma ihåg att de flesta människor någon gång kan komma att känna av depressiva symptom och man inte är galen eller knäpp för att man har det, eller att man söker vård för det!

I en depression kan det snabbt bli en vana att tänka negativt om sig själv och grubbla för mycket. Man fastnar helt enkelt i dåliga tankar! Då gäller det att försöka göra så att tar sig ur detta mönster genom att försöka göra så att man tänker på annat. Metoder för att tänka på annat kan vara att träna, ha en rolig hobby, börja spela instrument, ta en cykeltur, lyssna på musik, prata med en kompis, eller vad som helst annat som gör att fokuset sugs till "utsidan" istället för till "insidan".

I exempelvis kbt-behandlingar mot depression görs mycket utav arbetet för att komma ur en depression, genom hemuppgifter där man får lära sig att förstå och sätta fingret på vad som gör att man mår bättre, vilket man därefter också får träna på att göra till en vana. på detta sätt ersätts dåliga vanor(att grubbla, tänka negatvit, oroa sig) med goda vanor (att tänka på annat, att tänka på något kul, att ha roligt). Naturligtvis tar sådant kan ta lite tid innan det går automatiskt - en liknelse här är att det är som att vända på ett skepp på havet, det tar lite tid, men till slut vänder det!

Test test

Stödchattens öppettider

Stödchattens öppettider:
Måndag
tisdag
onsdag
torsdag
fredag