Vad händer i hjärnan egentligen när man dricker alkohol? (Obs! Ingen moralpredikning, bara vetenskap:)

Alkohol påverkar förstås kroppen och hjärnan på många många olika sätt.

Bland annat så gör alkohol att hjärnan både "bromsas upp" och får en "kick".
Dessutom trimmas faktiskt samtidigt hjärnan till att broms - och kick systemet endast kommer igång med hjälp alkohol när man dricker alkohol.
Här nedanför förklarar vi  hur detta går till:

Alkohol "bromsar" hjärnan. När hjärnan blir bromsad rör man sig sämre, får sämre reaktionsförmåga och man tänker mycket trögare. Man blir även mycket mycket sämre på att ta bra och förnuftiga beslut. Kort sagt: hjärnan bromsas såpass mycket att de intellektuella förmågorna sänks betydligt. Eftersom hjärnan bromsas måste även andra reaktioner som rädsla och ångest bromsas. Detta är en av orsakerna till att många fastnar i beroende då de vill dämpa sin ångest och oro.

Men alkohol gör även att hjärnan får en "kick". Alkoholen sätter igång hjärnans belöningssystem med hjälp av ämnena dopamin och serotonin. Kicken hjärnan får med hjälp av alkohol känns som glädje och välbehag för den som dricker. Det är detta som gör att man vill ha mer alkohol; hjärnan ger ju en stark "belöning" i form av en kick (glädje och välbehag), när man dricker.
Detta är ytterligare en av orsakerna till att många fastnar i beroende.

Men eftersom hjärnan tillslut måste återvända till normalläget, då man slutar dricka, kommer obehagliga saker att ske när hjärnans "broms och kick system" måste lära sig att komma igång igen utan alkohol.
Denna "läroperiod" för hjärnan är det som kallas för bakfylla.

Eftersom hjärnans belöningsystem hos den som druckit "lärt"sig att vara i full gång med hjälp av alkohol kommer den, utan alkohol inte ge någon som helst kick. Den känsla detta ger är deppighet, glädjelöshet och ångest.

Och eftersom hjärnans bromsystem på samma sätt "lärt" sig att bli aktiv med hjälp av alkohol kommer även bromsystemet utan alkohol inte att komma igång. Det finns då inget som på ett bra sätt bromsar ångesten, deppigheten och glädjelösheten.

Hjärnan, efter att man druckit, är alltså verkligen inte är bra på att producera glädje och välbehag, eller dämpa oro och ångest. 
Det är detta som brukar kallas för bakfylla, eller bakfylle ångest.

Dricker man väldigt mycket kommer hjärnans broms- och kick system inte kunna komma igång alls utan alkohol, vilket gör att man tillslut att man blir beroende av att dricka, annars känner man sig glädjelös, deppig och ångestfylld.

Den bästa principen är att alltid låta hjärnan vara så "självständig" som möjligt, dvs ska man dricka så måste man vara försiktig så att man inte trimmar in hjärnans "kick och bromssytem" alltför för mycket att fungera endast med hjälp av alkohol.

Problemet är att vid yngre åldrar, när hjärnan är under utveckling, så trimmas hjärnan lättare in på yttre saker, som exempelvis alkohol.
Därför är det extra bra att vara försiktig med alkohol när man dricker, innan hjärnan växt färdigt, vilket den faktiskt gör först när man fyllt 25.

Ha det gott till nästa gång!
MvH/Psykologerna på elevhälsan

Om Grubbel: Varför grubblar man?

Alla känner igen det:
man kan grubbla över kärlek och relationer, över prov man ska göra eller gjort, över saker som man är orolig för,över saker som händer i familjen eller över en muntlig redovisning man kanske ska ha.
..kort sagt kan man grubbla över det mesta!

Men vad är det positiva och negativa med grubbel? Kan grubbel hjälpa en att må bättre?

Ur ett psykologiskt perspektiv ser man på grubbel som ett sätt att försöka lösa mentala och känslomässiga problem. Vanligtvis är vår hjärna grym på att lösa problem i den yttre världen med hjälp av grubbel (t.ex att konstruera, bygga ,skapa grejjer), men när hjärnan på samma sätt försöker lösa problem i den inre psykiska världen på detta sätt kan både bra, och dåliga saker hända.

Grubbel kan även handla om att man lurar sig själv att tro att man har kontroll över en situation. T.ex kan den som är flygrädd grubbla på hur man ska göra om planet störtar så att man har kontroll över den situationen, men blir då ännu mer flygrädd för att man faktiskt bara tänker på allt hemskt som kan hända, (och som förstås inte händer).

Om man exempelvis sitter och grubblar över kärleksproblem på sitt rum, kan det t.ex hjälpa en att lösa problemet genom att man nästa gång bemöter den man är kär i på ett annat sätt. Det kan då även ge en känsla av kontroll, då man tänker igen hur man kan hantera en situation. Men grubblet kan också göra saker och ting värre för dig faktiskt. Om man tar exemplet med kärleksproblemet så kan förmycket grubbel faktiskt t.ex göra att man tappar självförtroendet, mår allmänt sämre psykiskt (pga att man oroar sig förmycket över saker som inte hänt) och kanske till och med gör så att man beter sig på ett osäkert sätt mot den man är kär i. Och det spelar ingen roll hur mycket man grubblar - man kommer aldrig att få kontroll på hur den man är kär faktiskt reagerar och känner.

Grubbel kan ibland därför stjälpa en snarare än hjälpa en. Särskilt dåligt  är grubblet om det rör sig kring negativa saker kring sig själv och hur man är.

Ofta brukar vi psykologer säga, då vi märker att någon mår dåligt av sitt grubbel, att man då måste öva sig i att rikta "strålkastaren" på saker som är utanför sig, istället för på det som är innanför. Ofta kan det kännas svårt i början då "strålkastarljuset" ofta automatiskt söker sig till det inre grubblet, och då gäller det att hjälpa sig själv och göra det lätt för sig att fokusera på annat än det inre grubblet; det kan vara att jogga, att titta på en film, att spela spel, utöva idrott, prata med en kompis..ja det finns massor av sätt att göra det lättare för sig att fokusera utåt istället för inåt.

När man tillräckligt många gånger riktat strålkastarljuset utanför sig, blir det gradvis mycket mycket lättare att sluta fokusera på grubblet vilket då gör att grubblet "krymper". Och har grubblet varit negativt så komer det negativa också att krympa! Och krymper det negativa mår man bättre.

Så nästa gång du grubblar tänk då att för mycket grubbel kanske inte hjälper dig ett dugg! Om det blir för mycket grubbel gör då allt för att fokusera utåt på saker du tycker är roliga, istället för inåt på grubblet som bara får dig att må dåligt.
Mer komplicerat än så behöver det inte vara med psykologi.

MvH/Psykologerna på elevhälsan

Hur ska man göra för att INTE må bra?

Vi psykologer är alltid intresserad av hur man kan göra för att människor ska må så bra som möjligt.

Men vad händer om man vänder på steken och tänker tvärtom: Hur kan man göra så att man mår så dåligt som möjligt?

Kolla på "Anticoachen" så får du reda på hur!:)

MvH/Psykologerna på elevhälsan

Hur gör man när man är stressad?

Det är väldigt vanligt att unga människor kännar sig stressade över prov och plugg. Och känner man sig stressad ökar risken att man mår dåligt rent mentalt. Man kan känna sig deppig, trött och få ångest.

Stress kan t.ex handla om att man inte kan låta sig själv misslyckas. Råkar man misslyckas tar man det såpass hårt att det blir jobbigt.

Men man kan också göra sig mindre sårbar för stress. Om du vet att du brukar bli stressad vid prov exempelvis, så kan du göra en hel del för att förbereda dig själv för den "stress-topp" du kommer att få.

Kolla på den här videon (som vi förut lagt upp på bloggen) så får du kunskap om stress och tips på hur du kan klara av stressade situationer!

MvH/Psykologerna på elevhälsan

Om ångest

Tja! Här kommer ett klipp om vad ångest är, varför vi känner så och vad man kan göra åt saken. På engelska tyvärr... Men superbra!

Och just d... Ni behöver inte kontakta childline =) Vänd er till oss istället - psykolog, kurator, skolsköterska eller annan vuxen som du har förtroende för på skolan!

Hörez znart!


/Era skolpsykologer John och Chen

Nätmobbning & Mobbning - Polisen berättar

Vad gör man om man blir mobbad eller ser någon som blir mobbad? Vad säger lagen om mobbning? Vilka straff kan dom som mobbas få? Kommunpolisen Anders Öresjö svarar här på era frågor om mobbning och nätmobbning.

Om mobbning: Varför mobbar vissa?

Elevhälsans Psykologer svarar här på frågor kring mobbning. Håll till godo:

Varför mobbas man? Vad får mobbaren ut av att mobba?

För att en person ska göra något så måste han/hon få ut något av sitt beteende. Att mobba någon betyder då att försöka höja sin status i gruppen, att visa att man är starkare än någon annan, eller att försöka se till så att man själv aldrig blir den som blir mobbad.

Att mobba någon blir alltså ett otroligt destruktivt sätt att försöka skaffa sig status och visa sig stark inför gruppen.

Från ett psykologiskt håll så vill den som mobbar nästan alltid:
-vill visa sig stark på olika sätt --> är rädd för att visa sig "svag"
-ha en hög status i gruppen -->är mycket rädd för att hamna utanför gruppen
-inte bli mobbad själv -->är rädd för att bli utsatt själv

kort sagt så är mobbningen ett sätt för mobbningen att komma undan det han/hon är rädd för mest; nämligen att hamna utanför gruppen.

Vad händer med dom som blivit utsatta för mobbning?
Forskning har visat att många, men inte alla, blir deprimerade och får ångest senare under livet.

Vad är mobbning?

Mobbning är att man blir utsatt för taskiga kommentarer, rasism, utfrysning, eller våld, av en eller flera andra. Mobbning har på detta sät många olika grader. Mobbning behöver därför inte bara vara att någon blir utsatt aktivt för taskiga handlingar, utan kan också vara att man blir utfryst och snackad bakom ryggen på.



Nästa gång: Är mobbning olagligt? Vad säger polisen?

MvH/Psykologerna på elevhälsan

Träna din självkänsla via mobilen!

Hej på er alla!
Mycket som har med ditt psyke kan tränas upp! Exempelvis kan du träna minnet, snabbheten, lokalsinnet.

 

Men många vet inte om att samma sak gäller för psykiska besvär som; depression, ångest, oro och självkänsla.

Om hjärnan hela tiden tränas i att inte grubbla, tänka positivt, tänka mottankar till negativa tankar och att fokusera utåt, inte inåt, så kommer man också att må psykiskt mycket bättre. Man kan alltså träna bort psykiskt dåligt mående.

För dig som inte mår dåligt psykiskt är det också bra att träna hjärnan i att må bra. Att stärker upp dig själv är aldrig fel!

 

Klara livet är en applikation till både mobil och dator som utbildningsradion tillsammans med psykologifabriken utvecklat, och som du kan köra från både mobilen och datorn.

Din självkänsla kommer att tränas upp om du noggrant följer instruktionerna, och det är bara att logga in med ditt facebook konto!

 

För er som är skeptiska; det är värt att prova iallafall, vad har ni att förlora? Ni kommer inte må sämre vi lovar!:) 

Klicka in er på länken:
www.klaralifvet.se

 och kör på!

MvH/Elevhälsan i Trosa

Psykologiska råd för den som inte behöver en psykolog. Del 3.

Nu ska vi tackla frågan om man blir gladare av att vara över andra när det gäller status och makt.

Psykologiska råd för den som inte behöver en psykolog Del 3.
Blir man gladare av makt och status?

Faktiskt kan man hitta ett svar på denna fråga från babianforskning (tro det eller ej!).

Amerikanen Robert Sapolsky, som forskat på stressnivåer har hittat något väldigt intressant i sin forskning som kan besvara frågan om man blir gladare av makt och status. Robert började forska på babianer när han ville förstå hur stress påverkar människor. det är nämligen så att vi och babianerna delar nästan alla gener (det är bara en väldigt liten del som skiljer oss åt egentligen!) samt att det sociala livet i babianflockarna tydligt är uppdelat i hög rang och låg rang, precis som hos människor.

I den flock med babianer som Robert kollade på i Afrika, fann han en dag att alla alfa-hanarna, dvs de med högst rang och som oftast satte sig över och "mobbade" andra apor med lägre status, helt plötsligt hade dött då de hade ätit smittat kött. De enda hanarna som då var kvar var de "sjyssta" hanarna, som behandlade andra babianer på ett bra sätt. Det som hände i flocken då var rätt häftigt. Hela flockens hälsa blev helt plötsligt mycket bättre! Hälsan blev bättre tack vare att flockens medlemmar inte längre behövde stressa upp sig för att hävda sig och kämpa för att inte bli den med lägst status i gruppen och att de heller inte längre behövde vara rädda för att bli utsatta för mobbning från andra babianer.
Annan forskning visade också att de babianer som hade högst status var väldigt stressade och rädda för att de skulle förlora sin status och därmed bli dominerad av en annan babian. Det var stressade för att falla ner från tronen helt enkelt.

Så om man tar detta till oss människor så innebär det att personer som försöker få social status på andras bekostnad inte bara ger sig själv sämre hälsa utan  hela gruppen i slutändan.
Så om en grupp människor vill må bra och ha det bra som möjligt ska man försöka behandla varandra sjysst och strunta i status och makt.

Så blir man gladare av makt och status? Man kan nog iallafall säga att det inte verkar vara en bra strategi till att vara glad och må bra!

MvH/Skolpsykologerna i Trosa

Psykologiska råd för den som inte behöver en psykolog del 2. Blir man lycklig av att ha mer pengar?

Många tror att psykologer bara tar hand om folk som mår dåligt på olika sätt. Men faktiskt kan psykologer även ge råd om hur människor som egentligen inte behöver en psykolog, kan bli gladare och lyckligare. Det här området kallas inom psykologin för positiv psykologi. Här fortsätter vi vår serie "Psykologiska råd för den som inte behöver en psykolog"  där vi går igenom vad forskningen kommit fram till inom olika områden.

Psykologiska råd för den som inte behöver en psykolog  Del 2.

Blir man lycklig av att ha mer pengar?

Fungerar det kunna att köpa saker för att bli lycklig? Blir man lyckligare och gladare av att ha massor av pengar så att man tex kan köpa vad man vill? Här visar vi lite resultat från vad forskningen kommit fram till:
- Tex visade en forskare på att lottovinnare var jätteglada i början men att glädjen bara varade i några månader. Sen var lottovinnarna precis lika glada som förut!

- En annan psykologisk forskare visade att ju mer pengar man hade desto mer nöjd med livet var man, men mer pengar i sig hindrade inte människor från att fortfarande kunna bli väldigt deprimerade eller må dåligt psykiskt.

- En tredje forskare visade att de som har mest glädje av pengar var de som inte hade några pengar alls, medan de som hade pengar så att de klarade sig inte märkte så stor skillnad om de fick mer pengar.

- Forskningen visade också på att det absolut bästa sättet att spendera pengar på, dvs det som gjorde människor mest lyckliga, var upplevelser (som tex resor), och inte prylar (som tex en ny tv).

Slutsatsen är att pengar är jätteviktigt om man inte har några pengar, men slutar vara lika viktigt när man har pengar så att man klarar sig. Kort sagt: Mera pengar kan göra dig gladare om du har väldigt lite men verkar inte göra så mycket större skillnad i längden om du redan har så att du klarar dig.
Om du ska spendera en massa pengar, verkar det bästa sättet, enl forskaren, att lägga pengarna på upplevelser, och inte prylar.

Nästa gång; Del.3. Blir man gladare av makt och status?