Hjärnträning för ett lyckligare liv.

Visste ni att hjärnans form förändras om man tränar? Exempelvis blir taxichaufförers hjärnor större i den del där lokalsinnet sitter. Musiker får större hjärnor i den del som hanterar rörelser i händerna.

Så hjärnan är formbar om man sätter igång att träna.

Man kan också träna sig i sånt som man har nytta av i sina studier.
Saker och ting som är bra för sina studier och som man kan träna upp om man övar är:
- Minnet
- Planeringsförmåga
- Självdisciplin
- Uthållighet

Men nu kommer vi till något riktigt häftigt. Du kan nämligen också träna din hjärna till att bli glad och lycklig!
Enligt forskare i USA kommer den delen av hjärnan som producerar positiva känslor öka i storlek om du varje dag försöker att öva dig i att tänka positivt, inte jämföra dig med andra och vara optimistisk.

Så om du varje dag försöker träna på att tänka positivt, vara optimistisk och inte jämföra dig med andra, kommer din hjärna också förändras och bli trimmad för att vara lycklig.

MvH/ Skolpsykologerna i Trosa

Trött och stressad ? Vad händer med en då? Vad kan man göra?

Känner du dig skoltrött? Stressad? Omotiverad? Kolla igenom dessa tecken och kolla om du känner igen dig:

Fysiska tecken: sömnproblem, huvudvärk, ont i magen, hjärtklappning, spänningar i kroppen, värk och smärta.

Humör: Irritation, utmattningskänslor, gråtattacker och avsaknad av känslor.

Tänkande: virrig, tar med skolan hem, svårt att prioritera, koncentrationssvårigheter, glömska och tunnelseende.

                                                                                                       

Om du känner igen dig är ett extremt effektiv sätt mot stress är att vila och återhämta sig genom att umgås med sina vänner, fika och göra andra roliga grejer.

Håll utkik efter nya inlägg och förslag om vad man kan göra när man känner sig stressad!

Trevlig helg och ha ett skönt höstlov!

(materialet är hämtat från skolkurator.nu)

/Era skolpsykologer John & Chen

Hur upplever barn och undgomar en skilsmässa?

BRIS har gjort intervjuer om hur barn känner och tänker när deras föräldrar skiljer sig.
En skilsmässa skapar alltid en massa jobbiga känslor, som måste bäras in i skolvardagen.

Allt kommer ur deras rapport "lyssna på mig". Här finns den om du vill läsa mer!

Det här är vad som kommit fram (läs så mycket ni orkar:

-”Jag har alltid hört om föräldrar som skiljt sig och barnen har blivit
jätteledsna. Jag fattade inte hur ledsamt och svårt det var för barnen,
men nu vet jag det. Jag är skitledsen och piss-arg på samma gång.”

-”Min pappa gillar en annan och nu vill han inte bo här längre. Min
mamma försökte få honom att stanna, men han sa nej. Jag förstår
inte vad som händer! Nu säger dom att dom ska separera och jag har
brutit ihop helt. Vad ska jag göra?”

-”Är så himla lycklig att de ska separera, de varken pratar eller gör
något med varandra. Men jag är ändå ledsen, rädd att jag ska tappa
kontakten med någon av dem, och orolig för pappa.”

-”Min mamma sa att hon behövde stå på egna ben. Vad betyder det?

-”Fan nu börjar jag gråta också. Kommer jag göra det i skolan också
så fort jag börjar prata eller tänka på det? Snacka om att de gör livet
surt för mig. Jävla skit.”

-”Jag är ledsen och lättad på samma gång. Nu kanske det äntligen blir
slut på allt bråk och tjafs. Fast mest av allt är jag nog arg.”

- ”Jag vill egentligen fortsätta vara barn och bli accepterad för det.
Jag orkar inte leka duktig, stark, snäll och ordningsam. Jag vill vara
barnslig och allmänt liten.”

-”Min mamma vet att jag är jätteledsen, men hon vet inte varför,
för jag kan verkligen inte prata om det här med henne.”

-”Jag tänker på det hela tiden och det känns så mycket. Jag tror det
syns, fast det är ingen som sagt något.”

- ”Nu försöker de prata med mig lite som ’Ska du med och handla?’, 

’Vad är du sugen på för mat?’, ’När har du prov?’, och då mumlar jag 

bara ’Vet inte’ eller något sådant kortfattat. Tror de att jag kan vara 

glad? Vad fan tror de om mig egentligen? Allt är bajs.”

 

-”Min mamma och pappa skilde sig för ungefär en månad sen, och 

det har varit väldigt jobbigt för mig. Det jobbigaste av allt är att min 

mamma redan har träffat en ny, och hon vill att jag och min bror ska 

träffa honom och hans barn, men jag vill inte det! Jag har inte sagt 

det till henne. Det är för jobbigt för mig, och jag tycker att det är för 

tidigt för henne att ha träffat någon ny, fast det var hon som ville 

skilja sig.”

-”Jag har skilda föräldrar sen två år tillbaka. Precis när dom skilde sig 

så var båda jätteförstående och bra. Mamma pratade jag med väldigt 

ofta, och jag grät på kvällarna. Pappa och jag pratade ibland, men han 

var så snäll och behandlade mig som något ömtåligt. Men nu är han 

helt förändrad.”

-”Nu har min mamma bestämt att hon ska flytta ut. Hela familjen satt 

just och storgrät. Jag är helt förkrossad. Jag vill bara springa iväg 

någonstans och stanna där för alltid. De sa att allt ska bli bra, men det 

kommer det inte att bli.”

-”Tänk om de träffar nya? Tänk om de får barn med dem? Då kommer 

jag hata både mamma, pappa, deras nya och deras äckliga ungar i så 

fall. Jag vill inte.”

-”Min mamma ska snart sticka. Jag är så otroligt arg på henne och mig 

själv att jag börjar gråta. Varför sätter mamma mig, pappa och min 

syster i den här situationen? Varför? Jag tror inte ens hon kan svara 

på det själv.”

-”Ingen av mina kompisar har skilda föräldrar, så jag har ingen som kan 

förstå mig.”

-”Mina föräldrar är skilda och det är svårt. Jag vågar inte prata med 

dem. Vad ska jag göra?”

-”Ingen av mina kompisar har skilda föräldrar, så jag har ingen som kan 

förstå mig.”

-”Jag skulle behöva någon att prata med och dela allt med, och det 

är så jobbigt att bära allt inom sig själv. Men det känns bara som jag 

sviker mina föräldrar.”

-"värst att tänka på att är jag aldrig kommer att få bo med båda föräldrarna samtidigt."

-”Innan skulle jag ha svarat att jag inte kunde välja mellan dem, vill bo 

med båda. Men nu vet jag… Pappa! Han mår så dåligt, och kommer 

inte att klara sig själv.”

-"Det gör så ont när mamma eller pappa säger något elakt varandra. Det sårar mig jättemycket."

- ”Min mamma har träffat en ny kille som är jättesnäll, men på kvällen 

när jag ska sova stänger de dörren, och jag blir liksom ledsen i själen, 

men jag vet inte varför. Det känns som om han tar min mamma ifrån 

mig. Mamma säger bara ’jag kommer aldrig välja bort dig – men det 

känns ändå som om hon ljuger.”

-”Jag vill nog egentligen bo mer hos mamma, men pappa skulle bara 

bli sur om jag sa något, och inte låta mig bo mer hos mamma, och då 

skulle allt bara bli pinsamt så fort jag är med pappa…”

//MvH Skolpsykologerna i Trosa

Högsta betyg och samtidigt få mer tid för vänner och andra intressen? Går det?

Det tror i allafall Mattias Ribbing som är trefladig svensk mästare i minne och har kommit ut med boken Vägen till maxade betyg.

Den är riktad till dig i skolan för att du ska kunna trimma din hjärna där du lär dig en inlärningsmodell för ett nytt och roligare sätt att plugga på.

Mattias berättar att grunden till att minnas på ett bättre sätt är att lära sig att tänka i bilder och att vänja hjärnan vid att föreställa sig bilder i huvudet. Ett exempel är när du sitter på en lektion och lyssnar på lärarens genomgång, kanske tycker du att det är trist och segt. Försök till nästa gång att göra om det som läraren säger till en liten dokumentärfilm (till exempel se krigsfältet framför dig). Om du tränar upp och repeterar detta kommer fler kopplingar i hjärnan att sättas igång och till slut kommer du ha små youtubeklipp av kunskap som du kan plocka fram när du behöver det.

Ur innehållet hittar du bland annat:
-en superkraft du inte visste att du hade
-att tackla skolbäckerna utan att dö av tristess
-att spara det du behöver i minnet lika säkert som på datorn
-att minnas glosor utan att traggla dom
-World of Warcraft, mode eller Zlatan? Använd det du kan och det tråkiga ämnet blir kul
-En kvart om dagen för grymt mycket kunskap

Klicka på denna länk http://media.bonnierforlagen.se/bladderex/?isbn=9789137138497  för att läsa de första sidorna i boken samt få prova på 2 övningar.

Gillar du den kan du ju fråga föräldrarna om de kan köpa den. Blir nog inte så svårt att övertala dom om det =)

/Era skolpsykologer Chen & John

Nätmobbning är minst lika usel som vanlig mobbning

Till skillnad från vanlig mobbning där förövarna (dvs mobbarna) framträder som personer, gör nätmobbning att förövarna kan sitta bakom sina skärmar och mobba.

Här är en liten film om nätmobbning från två elever på Kungsängsgymnasiet, Sala.



Frågor till dig som läsare;
- varför vill en person göra andra såpass illa i både vanlig mobbning och nätmobbning?
- Varför kan vissa finna nöje i att trakassera andra?
- Borde vi människor inte kunna vara mer utvecklade?
- Borde man inte aktivt ta ställning mot de som mobbar och säga ifrån?
- Vad tror du?

Glöm aldrig att de som blir mobbade löper mycket större risk att senare i livet bli deprimerade, få ångest, ha lågt självförtroende, och till och med ta livet av sig, just pga av att de blivit mobbade i skolan.
Ska man verkligen tillåta att mobbare förstör andras liv på det här sättet?

MvH/Skolpsykologerna i Trosa

Hmmm... det där med självkänsla...vad sägs om att börja med självmedkänsla!

Länge har experter rekommenderat oss att se till att stärka självkänslan för att klara av olika situationer i livet.

Självkänsla kan förklaras som den känsla man har inför sig själv dvs vad är jag värd inför mig själv och andra människor.



Hur ser din inre domare ut?

Som ni har märkt fungerar självkänslan superbra när saker och ting flyter på och fungerar bra. Problemet med självkänslan, som ni kanske oxå har märkt, är att den är inte alls lika stark när saker och ting fungerar dåligt i livet

Den starka och svaga självkänslan har en sak gemensamt - det är att den bestäms av din inre domare. Ni vet, den som hela tiden dyker upp och bedömer om du har gjort något bra eller dåligt. Den inre domaren hyllar dig om du har levt upp till dina krav men problemet är att den inre domaren kan också vara extremt hård och kritisk när du inte lyckas.

Så vad ska man göra då? Ett tips är att börja upptäcka och träna upp sin självmedkänsla. Ta en stund på dagen och fundera på vad den där inre domaren säger till dig. Kan det vara tankar som "Idiot varför gjorde jag så där" "Gud vad ful jag är idag" " Åh vilken tabbe, typisk mig"?

Fundera nu på om du skulle säga såna saker till en kompis. Förmodligen inte. Fundera också på hur många människor på denna jord som lyckas med ALLT dom gör. Förmodligen ingen - även om det verkar så framförallt med skådespelare och artister på tv och media.

Med andra ord var schysst mot dig själv! Det är ok att  känna sig stark och lyckad ibland lika mycket som det är ok att känna sig svag och misslyckad. Alla upplever det. Det är ju en del av livet.

(Texten är hämtad ur Tidningen Modern Psykologi - kolla upp om ni är intresserade)

Hörs snart!

/Era skolpsykologer John & Chen

Era skol  

Skjuter du upp saker hela tiden?

Är du en sån som skjuter upp saker hela tiden? Till exempel läxorna eller städningen av ditt rum? Säger du ofta när mamma och pappa påminner dig om att göra saker som måste göras att "jag gör det snart"?

Lugn du är inte ensam! De flesta skjuter upp saker till framtiden, särskilt sånt man tycker är jobbigt.

Och visst, det kan vara skönt att skjuta upp läxor och städning av rummet till senare. Och ibland kan man faktiskt göra saker och ting senare, och slappna av för stunden, vilket till och med kan vara bra och avstressande.

Men om man skjuter upp saker för mycket har man det tillslut på hjärnan hela tiden att du borde ha gjort olika saker. Och då börjar faktiskt ditt uppskjutarbeteende stressa upp dig mer än att det får dig att bli avslappnad.
Och handen på hjärtat; någon gång kommer tex läxorna ändå behöva göras och rummet ändå städas, eller hur?

Så hur gör man för att snabbare komma igång med saker som man måste göra?

Du kan exempelvis:
- Göra listor på sånt som du ska göra ("att göra listor")
- Säga till mamma och pappa att de ska påminna dig en viss tid om när du ska göra saker. På det viset känner du inte att de tjatar på dig för det är du själv som bestämt att de ska påminna dig.
- Ge dig själv belöningar om du klarar av att göra uppgiften under en viss tid.
- Om det känns ehlt överväldigande att sätta igång med en uppgift kan du ge dig själv tillåtelse att inte behöva göra allt på en gång. Gör en del av uppgiften då istället!
- Du kan säga åt dig själv och dina föräldrar att du gjort ett bra jobb när du blivit färdig med din uppgift. Ge dig själv cred för att du kom igång och klarade av uppgiften!

Kort sagt finns det massor av olika sätt att få igång sig själv för att göra uppgifter som är tråkiga, du kan säkert komma på många fler!

Mvh/Skolpsykologerna i Trosa Kommun

   

Att kolla in: Att vara blyg - en bra film om blyghet och vad det innebär.

MvH/Skolpsykologerna i Trosa

Samarbete lönar sig, bråk straffar sig.

Samarbete i en grupp lönar sig för din mentala hälsa! Varför? Jo för att man mår bättre, känner mindre stress och är gladare i en grupp som kan samarbeta bra. Forskning har visat att apor i flock som samarbetar bra, är friskare och är mindre stressade. Detta verkar logiskt även för oss människor, för vem mår egentligen bra av bråk och konflikter och vem mår inte bra av att tillhöra en härlig grupp med bra gruppkänsla?

Ett bra samarbete i grupp präglas b.la av att gruppen är fokuserad och koncentrerad på uppgiften som gruppen har framför sig (detta kallar psykologer för att vara en "arbetsgrupp").

Men många gånger blir gruppens uppgiftsfokus störd av exempelvis att medlemmar fightas om status. Detta kämpande om status inom gruppen kan ofta tyvärr leda till mobbning.

Något annat som stör en grupps uppgiftsfokus är om en, eller flera personer i gruppen, inte bryr sig om uppgiften. Då kan det vara svårt för resten av gruppen att få dessa personer att vilja ingå i en arbetsgrupp.

Något annat som stör en grupps förmåga till att bli en arbetsgrupp är att en eller flera gruppmedlemmar med hög status sätter sig emot uppgiften och "får med sig" andra gruppmedlemmar i detta motstånd.

Men hur kan man då själv bidra till en bra arbetsgrupp? Enkelt är det inte men det handlar om att ge varandra respekt, att inte bry sig om onödiga bråk och att inte vara för fixerad vid status.

Så nästa gång ni är i en grupp: ge varandra uppmuntran och respekt, ni kommer att tjäna på det!

MvH/Skolpsykologerna i Trosa

Så hjälper du en vän som mår dåligt

I vissa situationer kan det vara svårt att veta hur man ska göra och agera. En sån situation är när man ser att en vän/skolkamrat är ledsen av någon anledning. Vissa väljer att bara gå förbi. Kanske är man rädd och tycker det är obehagligt.
Här kommer ett antal tips ni kan använda nästa gång ni ser en vän i nöd:

1) Även om det är läskigt, våga räcka ut en hjälpande hand och fråga hur det är.

2) Ha koll på hur du själv reagerar. En vanlig reaktion är att man blir rädd och får då en impuls att strunta i situationen och hoppas att någon annan gör något eller att det löser sig på annat sätt. Våga gå fram trots att ni har såna rädslokänslor. Kanske kan du gå ihop med en annan vän och tillsammans gå fram och fråga hur det är.

3) Spendera tid tillsammans med vännen och visa att du bryr dig utan att vara arg, upprörd eller dömande.

4) Om eran vän mår jättedåligt och har till exempel tankar om att ta sitt liv ta kontakt med professionell hjälp som skolkurator, skolpsykolog eller skolsköterska.

5) Våga stanna kvar! Även om din vän försöker mota bort dig.

(Texten hämtad från tidningen Modern Psykologi)

mvh Skolpsykologerna Chen & John