fredag 31 maj 2013

Hur känns det att ha ADHD, Asperger eller andra svårigheter i klassrummet? Gå in på kognitionssimulatorn!

Hur känns det att ha adhd, asperger eller någon annan svårighet och jobba i ett klassrum?

Grejjen är att det är mycket mycket svårare och långt mycket mer energikrävande för dessa att finnas i ett klassrum (som bara är anpassat efter "vanliga" elever), om man jämför med elever som inte har dessa svårigheter.
Många som har dessa svårigheter är därför ofta helt utpumpade efter en skoldag, och har då väldigt svårt att orka med läxor och sånt.
Ändå fortsätter de flesta att komma till skolan och kämpa, och det förtjänar stor respekt!

Gå in på kognitionssimulatorn och kolla det själva, så får ni en känsla för för hur svårt det kan vara!

Kognitionssimulatorn:
http://www.hi.se/kognitionsportal/program/publish/

Ha det gott
MvH/Skolpsykologerna i Trosa

onsdag 29 maj 2013

Ett experiment om hur starkt man blir påverkad av omständigheter

Tänk dig in i den här situationen:
Du är en av trettio personer som ska vara med om ett experiment. 15 namn ropas upp och ditt namn är en av dom. En person säger nu högt till er alla att; "Det här experimentet går ut på att ni, som blivit upplästa, ska låtsas vara fångvaktare i en till två veckor åt den andra halvan av gruppen, som i sin tur ska låtsas vara fångar".

Ni som ska spela rollen som fångvaktare, får vaktuniformer. Alla de andra, som ska låtsas vara fångar, får vita overaller med nummer på. Fångvaktarna får under experimentet inte använda fångarnas namn, utan endast de nummer som står på deras overaller.
När experimentet börjar tar fångarna plats, två och två, i små celler med våningssängar , medan ni som är fångvaktare får ett bekvämt vaktrum.

Om du tänker dig att du skulle vara med något liknande som det som står ovanför:
-Hur hade du varit som fångvaktare? Hade du bara skrattat bort det och inte tagit din roll på allvar? Eller hade du verkligen gått in i rollen som fångvaktare, som med alla medel skulle hålla fångarna i schack?

Det här experimentet, som alltså bara skulle vara ett rollspel med fångar och fångvaktare, gjordes på riktigt i USA 1971 och kallas nu för "the Stanford prison experiment", och visade på något väldigt intressant men också något väldigt skrämmande om oss människor.

Det som hände i experimentet var att:
  • De som bara skulle låtsas vara fångvaktare blev hela tiden mer och mer våldsamma och brutala mot de som skulle låtsas vara fångar, trots att allt bara var ett rollspel och att alla visste att de var med i ett experiment.
  • Hela experimentet fick helt enkelt avbrytas efter 6 dagar, pga att våldet och brutaliteten från fångvaktarna blev värre och värre hela tiden.
Hur kunde ett experiment, där alla visste att det var ett experiment och att de bara skulle låtsas spela fångvaktare, spåra ur helt genom att samma personer blev våldsamma? (kom ihåg att det var människor som i vanliga fall adlrig skulle kunna göra något dumt mot någon)

Det som det här experimentet visade var vilken makt vissa typer av omständigheter kan ha på vårt beteende. Under vissa omständigheter gör människor hemska saker mot andra, trots att de i vanliga fall aldrig skulle göra det.
I olika typer av gäng, hos supporters och olika typer av jobb som tex polis, säkerhetsvakter, soldater, fångvaktare, etc, är risken för att begå hemska handlingar, högre än vanligt, just pga omständigheterna.

Därför gäller det att ha koll på varför man gör saker, eftersom man blir så påverkad av situationen man är i. Man behöver ofta då ställa sig frågan om man gör något som egentligen är fel bara pga att omständigheterna säger till en att göra något (tex grupptryck)? 

MvH/Skolpsykologerna i Trosa

måndag 27 maj 2013

Maillåda!

Hej!

Nu sjösätter vi elevhälsobloggens maillåda på trosaelevhalsa@gmail.com

Ni kan nu ställa frågor till oss om sånt som ni undrar över, eller om ni behöver ha råd och stöd om något.

Maila alltså era frågor till:trosaelevhalsa@gmail.com

Vi vill påpeka att det kan ta två dagar innan vi svarar. Alla era mail är sekretessbelagda. Era mail ses och besvaras endast av skolpsykologerna.

MvH/Skolpsykologerna på elevhälsan

fredag 24 maj 2013

Allting gör mig så stressad! Vad ska jag göra?

Ibland vet man inte riktigt vet vad det är som gör att man mår dåligt. Ett exempel är när man känner sig stressad så kan allting upplevas som jobbigt.För att ta reda på varför man mår dåligt kan man använda sig av en veckodagbok. Så här går det till:
 
1) Använd veckodagboken nedan som mall. Börja med att skriva ditt namn och vilken vecka det är överst på pappret.

2) Skriv ner vilken tid och vilken aktivitet som du har precis hållit på med. Till exempel under måndagen: kl 6.30 - 07.00. Åt frukost.
 
3) Skriv eller rita hur du kände dig för denna aktivitet: J K L
 
2-3) Gör om detta för varje aktivitet.

4) När du har fyllt i för hela veckan räkna ihop hur många  J K L du har fått. 

5) Fundera över: vilka aktiviteter gör dig glad? vilka aktiviteter gör dig ledsen? Om du vill förändra något; kan du göra mer av dom aktiviteter som gör dig glad? Kan du påverka de aktiviteter som gör dig ledsen? Finns det några speciella mönster?



Allt gott!

/Era skolpsykologer

torsdag 23 maj 2013

Att frysa ut någon

Att frysa ut någon innebär att man slutar att prata eller göra saker med den personen som blir utfryst. Oftast har de som fryser ut någon en vilja av att känna att de har något den andra inte kan få och att de därigenom känner sig nöjdare med den grupp man är med i.

Ofta (men inte alltid)  använder gruppen då den andra människans vilja att få vara med i gruppen för att gruppens medlemmar ska känna sig starka och nöjda för att åtminstone de har en stark tillhörighet.

Men hur känns det för den som blir utfryst? Är det värt att göra så att någon annan blir utfryst bara för att alla i gruppen ska känna sig starka och nöjda?

Om man försöker sätta sig in i hur det känns att bli utfryst (det som kallas för empati), så brukar det ofta göra så att man tillslut får så dåligt samvete att man inte klarar av att frysa ut någon längre. Ofta kanske man heller inte längre känner stolthet att tillhöra gruppen.
Man förstår oftast någonstans i bakhuvudet då varför man fryst ut en annan människa och att det inte är värt att göra någon annan såpass illa.

Och om man själv vågar göra tvärtemot gruppen (dvs inte längre gå med på att frysa ut någon) så är det också mycket lättare för andra att också kanske stå upp för att man man vill vara annorlunda och bete sig mera godhjärtat. På det sättet kan det gå fort att börja vara en sjysstare grupp som välkomnar andra!

Här är en film om hur just utfrysning kan gå till:
http://www.ur.se/Produkter/100089-Om-du-var-jag-Astrid-om-svek#start=94&stop=160

Mvh/Skolpsykologerna i Trosa


måndag 20 maj 2013

Varför gör man tråkiga saker?

Enl en syn inom psykologi som kallas för beteendeteori, har allt det man gör, (dvs en persons beteenden), alltid en funktion för personen, dvs personen får ut något av sitt beteende.

Så om du tex gör något som är helt meningslöst för dig själv, eller att det bara för med sig dåliga saker för dig, så kommer du att sluta med beteendet och kanske börja bete dig på ett nytt sätt.

Exempel 1:
Du spelar på en enarmad bandit och du har 500:-. Om du spelar upp alla 500:- utan att vinna en enda krona, kommer du att fortsätta att stoppa in ytterligare en 500 lapp i automaten? Chanserna är stora att du inte kommer att göra det, och kommer att sluta spela. Och kanske till och med aldrig spela på en enarmad bandit igen! ( då du tänker att; "man vinner ändå aldrig något på dom där").

Men varför gör man då tråkiga saker eller saker som för stunden känns meningslösa?  Jo för oftast är det för att man vet i bakhuvudet att det är något som är bra för en i slutändan.

Exempel 2:
Du sitter på en tråkig lektion i skolan och tänker att "det här är helt meningslöst" för mig. Om du tänker att; "jag kommer i det långa loppet att tjäna på att plugga trots att det nu känns helt meningslöst och tråkigt" så är chanserna större att du trots tråkighet och meningslöshet fortsätter med uppgiften, och i framtiden kan plocka ut "vinsten".
(Jämför det med att spela på en enarmad bandit och veta att du helt klart kommer att gå med en rejäl vinst i framtiden, trots att du just nu inte vinner något når du står och spelar)  

Så om man ska klara av att göra tråkiga uppgifter i skolan, trots att man inte får något ut av det i stunden men som man vet är bra för en i framtiden, så är det viktigt att lära sig att tänka fram detta, exempelvis genom att tänka sig in i situationen när man får ut ett betyget och den stoltheten man då känner över att man lyckats, eller kanske fantisera om hur det är att  jobba med det man vill göra.

Ett annat sätt är att ge sig själv "små vinster" när man har klarat av något i skolan. Då kan det vara bra att dela upp saker i delmål, där man ger sig själv något när man klarat av ett delmål. Exempel på delmål är; göra läxor minst en viss tid per dag, att klara av minst ett prov i ett ämne superbra, per termin, eller att klara av en viss betygsnivå vid terminens slut.

(Något som är mycket viktigt är också att inte bli för extrem åt andra hållet; dvs bli besatt av att klara av allting perfekt och på bästa sätt. Detta kan då leda till att man mår dåligt psykiskt vilket inte är värt vinsterna av att ha bra betyg)    

Så nästa gång du gör något som är tråkigt; ställ dig själv frågan hur du får ut något av ditt beteendet, dvs varför är det här bra för mig?

MvH/elevhälsans skolpsykologer

onsdag 15 maj 2013

Vad är dyslexi?

Hej allihopa,

kolla in detta filmklipp om vad dyslexi är för något. Superbra!

Klicka på länken:http://www.svtplay.se/video/33731/del-10-av-10-dyslexi

Hörs snart!

/era skolpsykologer


Ett litet psykologiskt experiment om grupptryck

Tänk dig in i följande situation:
Du sitter nu i en grupp med tio helt okända personer runt ett bord i ett rum, och medan du tittar dig runt i rummet, märker du att en figur, den som finns här nere till höger, finns uppritad framme på tavlan, så att alla i rummet kan se den.
Medan du nu tittar på figuren, hör du denna fråga ställas av ledaren, som också är med er i rummet:
"vilken av linjerna A, B eller C tycker ni passar ihop med linjen till vänster?"

Du ser nu direkt att det är linje C som passar bäst ihop med linjen till vänster, men till din förvåning hör du nu alla andra i gruppen, en efter en, i tur och ordning, svara tvärsäkert, att det är linje A som passar bäst.

Nu har det blivit din tur att svara och du är siste person som svarar. Tvivlet börjar växa inom dig. Du har precis hört alla andra tvärsäkert svara, att det är linje A. Men samtidigt ser du med dina egna ögon att det är linje C som är det rätta svaret. Du tänker: kan hela gruppen verkligen svara fel? Så många kan väl inte ha fel?  Kanske är det jag som ser jag fel?

Hur hade ditt svar blivit tror du?
Hade du svarat linje C trots att alla andra  i gruppen tvärsäkert svarat linje A?

Detta experiment, som även kallas Asch's experiment och som gjordes första gången 1951,  visade att
hela 76% av försökspersonerna svarade fel bara för att alla andra i gruppen gjorde det.
(Asch använde inhyrda skådespelare som med flit svarade fel på frågan från ledaren)

Men det som var det mest intressanta var det som hände när en annan person bröt emot gruppen med sitt svar. Det blev då mycket lättare för försökspersonen att stå på sig och våga gå emot gruppen, (dvs svara rätt, trots att alla andra svarade fel). 

Så vad säger detta experiment? Jo, grupptryck kan få dig att göra saker som inte känns rätt, men har du bara en annan person vid din sida som gör tvärtemot vad gruppen säger, så kommer det kännas lättare för dig att gå emot gruppen.

Likadant blir det om du går emot gruppen först; då blir det också lättare för andra att gå emot grupptrycket.

Så om du ser någon som exempelvis blir mobbad, eller utsatt för grupptryck, tänk på att om du själv säger ifrån mot mobbaren, eller gör emot grupptrycket, kommer det bli mycket lättare för andra att också våga säga ifrån.

MvH/Skolpsykologerna på elevhälsan
 

måndag 13 maj 2013

Träning gör dig glad, mindre orolig och deppig

Många vet att man kan ta piller om man är deppig eller orolig. Men något som visat sig ha stor effekt på att man mår bättre rent psykiskt är träning.

Enl psykiatern Jill Taubes artikel i SVD gör träning b.la att:
- hjärnan får lättare att nybilda hjärnceller i centrumet för minne och inlärning (området kallas för Hippocampus) vilket gör att man får bättre minne och inlärningsförmåga.
-man får sänkt oro, då kroppen får utlopp för oron.
-man får ökad stresstålighet, då kroppen får utlopp för stress när man tränar (för att sedan bli lugn efter träningen).
-man aktiverar sig och sitter inte bara hemma med sitt grubbel.
-man får ökad tilltro till ens förmågor.

Så om du känner dig nedstämd, stressad och deppig, tänk på att, förutom gå till en kurator eller psykolog, så kan du även hjälpa dig själv att må bättre genom att träna!

MvH/elevhälsans skolpsykologer

tisdag 7 maj 2013

Chattens öppettider

Hej!
Ibland kan chattens öppettider inte hållas pga annat arbete, men vi gör allt för att chatten ska vara öppen under de tider om finns listade! Vi är ledsna för detta!
MvH/elevhälsan

lördag 4 maj 2013

Hur tar man gör man med sin nervositet när man måste tala inför grupp?

Tycker du att det är obehagligt att tala inför grupp? Du är inte ensam! Ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning känner så här.

Men vad kan man göra åt det?

Det absolut viktigaste för att träna bort talängslan, är att börja "slåss" mot det istället för att fly alla situationer som innebär att tala inför grupp.
Denna inställning är det absolut viktigaste om du ska hjälpa dig själv till att börja träna bort din talängslan.
Varför?? Jo, för annars kan du aldrig få chansen att upptäcka att denna situation inte är så farlig som du själv alltid trott, och att nervositeten lägger sig av sig självt, om man fullt stannar kvar i den jobbiga situationen.

Här är en video med tips från en som tränat bort sin talängslan:

Utbildnings Radions program "helt blackout" har en väldigt sida om talängslan där man kan lära sig hur man kan göra. Det finns också video klipp och intervjuer av personer som upplever talängslan.
Så om du upplever talängslan och vill veta hur man kan göra för att träna bort den, gå in på:

http://www.ur.se/Tema/Retorik-ratt-att-tala-vett-att-lyssna/Talangslan

MvH/Psykologerna på elevhälsan


torsdag 2 maj 2013

Vad händer i hjärnan egentligen när man dricker alkohol? (Obs! Ingen moralpredikning, bara vetenskap:)

Alkohol påverkar förstås kroppen och hjärnan på många många olika sätt.

Bland annat så gör alkohol att hjärnan både "bromsas upp" och får en "kick".
Dessutom trimmas faktiskt samtidigt hjärnan till att broms - och kick systemet endast kommer igång med hjälp alkohol när man dricker alkohol.
Här nedanför förklarar vi  hur detta går till:

Alkohol "bromsar" hjärnan. När hjärnan blir bromsad rör man sig sämre, får sämre reaktionsförmåga och man tänker mycket trögare. Man blir även mycket mycket sämre på att ta bra och förnuftiga beslut. Kort sagt: hjärnan bromsas såpass mycket att de intellektuella förmågorna sänks betydligt. Eftersom hjärnan bromsas måste även andra reaktioner som rädsla och ångest bromsas. Detta är en av orsakerna till att många fastnar i beroende då de vill dämpa sin ångest och oro.

Men alkohol gör även att hjärnan får en "kick". Alkoholen sätter igång hjärnans belöningssystem med hjälp av ämnena dopamin och serotonin. Kicken hjärnan får med hjälp av alkohol känns som glädje och välbehag för den som dricker. Det är detta som gör att man vill ha mer alkohol; hjärnan ger ju en stark "belöning" i form av en kick (glädje och välbehag), när man dricker.
Detta är ytterligare en av orsakerna till att många fastnar i beroende.

Men eftersom hjärnan tillslut måste återvända till normalläget, då man slutar dricka, kommer obehagliga saker att ske när hjärnans "broms och kick system" måste lära sig att komma igång igen utan alkohol.
Denna "läroperiod" för hjärnan är det som kallas för bakfylla.

Eftersom hjärnans belöningsystem hos den som druckit "lärt"sig att vara i full gång med hjälp av alkohol kommer den, utan alkohol inte ge någon som helst kick. Den känsla detta ger är deppighet, glädjelöshet och ångest.

Och eftersom hjärnans bromsystem på samma sätt "lärt" sig att bli aktiv med hjälp av alkohol kommer även bromsystemet utan alkohol inte att komma igång. Det finns då inget som på ett bra sätt bromsar ångesten, deppigheten och glädjelösheten.

Hjärnan, efter att man druckit, är alltså verkligen inte är bra på att producera glädje och välbehag, eller dämpa oro och ångest. 
Det är detta som brukar kallas för bakfylla, eller bakfylle ångest.

Dricker man väldigt mycket kommer hjärnans broms- och kick system inte kunna komma igång alls utan alkohol, vilket gör att man tillslut att man blir beroende av att dricka, annars känner man sig glädjelös, deppig och ångestfylld.

Den bästa principen är att alltid låta hjärnan vara så "självständig" som möjligt, dvs ska man dricka så måste man vara försiktig så att man inte trimmar in hjärnans "kick och bromssytem" alltför för mycket att fungera endast med hjälp av alkohol.

Problemet är att vid yngre åldrar, när hjärnan är under utveckling, så trimmas hjärnan lättare in på yttre saker, som exempelvis alkohol.
Därför är det extra bra att vara försiktig med alkohol när man dricker, innan hjärnan växt färdigt, vilket den faktiskt gör först när man fyllt 25.

Ha det gott till nästa gång!
MvH/Psykologerna på elevhälsan